När kommunfullmäktige i Falun formerade sig i veckan till en rödgrön ledning var det med stor tillförsikt och harmoni från den nya majoriteten. Partichefen Johnny Gahnshag (S) har ju varit med förr att leda Falun och med det starka stöd han personligen fick av väljarna så är han den klart populäraste politikern Falun kan bjuda idag...

Lagbygget har varit föremål för synpunkter. Rutin har blandats med en hel del oprövat… Kanske det bästa Gahnshag kunde göra men en öppenhet för alternativ borde nog ha prövats för att optimera laget ytterligare för Faluns bästa.

För den avgående Alliansen var det ett avstamp mot valet 2014. Ett avstamp där de ledande styrkorna formerade sig utan några större förändringar från det som varit. Detta förvånar mig, men samtidigt inte…

En förlust brukar ofta vara början på något nytt men vad jag vet har någon valanalys eller förändring i den riktningen inte gjorts i Moderaterna. Att Moderaterna gjorde ett gott val och har idag en fjärdedel av mandaten i fullmäktige är bra. Men tillsammans med de övriga Allianspartierna tappade man majoriteten. Ett resultat som Moderaterna i allra högsta grad har ansvar i…

Jag tror att de fyra åren i majoritet, tillsammans med de positiva riksvindar som råder för Alliansen, gjorde att kammen växte och blev för stor. Ödmjukheten inför valet saknades…

En klocka borde ha ringt redan i somras när kommunrevisionen riktade skarp kritik mot den sittande kommunstyrelsen. Revisionens bedömning att kommunstyrelsen var kommunens svagaste länk var en svidande kritik. I ett börsnoterat företag hade styrelsen tvingats avgå eller i alla fall hängt löst inför bolagsstämman…

Nu fick Alliansen lämna makten. Och frågan är om inte valresultat speglar ganska väl förhållandet mellan de två block-ledarna Johnny Gahnshag (S) och Mikael Rosén (M). Den ödmjuke Gahnshag fick nästa 1.200 personröster mera än Rosén.

Därför förvånar det mig att Moderaterna, som nu tillsatta oppositionsrådsposten med samma Rosén, heller inte gjort någon framtidsanalys. Partiets ledning, styrning och formering borde planeras över en period om åtta år framåt. Och då kan man inte bara gå vidare i gamla hjulspår...

Eller är det så att partiledningen inte vill… Att omsorgen om den egna makten och försörjningen är viktigare än intresset för partiets och medborgarnas bästa. Då vill man helst glömma det som varit och gå vidare…

I Falun har det varit skiftande majoritet de senaste valen. Frågan är om såren i Moderaterna hinner läka för att partiet skall vara regeringsdugligt igen om fyra år. Det interna klimatet behöver förändras. Kunskap och kompetens kommer att försvinna. Detta skulle det ha planerats för redan nu…