Skolverket har i veckan kommit med ett yttrande angående politiska partier i skolan. Och som väntat går de minsta motståndets väg...

De konstaterar att skolan bör ha en öppen syn och tillåta politiska partier bedriva propaganda i skolorna, att alla partier skall behandlas lika och att grundlagen är motstridig men att yttrande och åsiktsfriheten bör vara styrande.

Det som direkt sticker ut i Skolverkets kommentarer är synen på ordningsstörning. För Skolverket är det tydligen viktigare att politiska partier ges tillträde till skolorna än att ordningen och säkerheten upprätthålls. I värsta fall anser Skolverket att man får ta hjälp av polis.

Jag anser att Skolverkets yttrande med detta minskar i trovärdighet. Det viktigaste för de politiska partier måste vara att ta ansvar för sin roll som företrädare för den kommunala skolan. Sedan får partiernas egenintressen, att värva sympatisörer i skolorna, komma i andra hand.

Flera av landets gymnasieskolor har redan sagt nej till politiska partier i skolan. I Falun är frågan under utredning. Men Skolverket rekommendation med därtill tillhörande kommentarer gör mig fortsatt tveksam...

Låt oss i stället föra en debatt om hur möten skulle kunna arrangeras mellan gymnasieelever och de politiska partierna på samhällets allmänna platser. Då kan vi också ta tillvara elevernas rätt att kunna avstå från politiska budskap som också är reglerat i grundlagen. 

Det har länge varit intensivt i politiken och debatten kring politiska partier i skolan har tagit ett stort engagemang. Gärna det, frågan är viktig. Tänkte ändå ta några semesterdagar i Sälen i början på denna vecka när jag fick en inbjudan från SVT att delta i programmet Debatt i tisdags angående politiska partier i skolan. Tvekade inte... Fick packa ihop, åka hem och flyga vidare till Göteborg.

Debatten i TV blev bra där ungdomar i studion, från olika partier, fick mycket plats och naturligtvis försvarade att skolan är en viktig plats för dem att sprida sitt budskap på.

Men jag kvarstår vid min uppfattning att utgångspunkten är inte vad de politiska partierna tycker utifrån ett egenintresse utan om skolan skall vara en arena för politiska partier att bedriva propagande på i syfte att värva sympatisörer? Detta utifrån vårt ansvar som företrädare och huvudman - kommunen och skolan.  

Att alla politiska partier skall behandlas lika är klart. Och att skolan inte är någon allmän neutral arena. Men när vissa partier skapar starka känslor och reaktioner med elevstrejk, demonstrationer och allmän oordning som följd så är det inget som vi som huvudmän kan ställa oss bakom.

Det är också viktigt att tydliggöra elevens fria rätt att kunna avstå från politisk information och propaganda. Detta ställt mot eleven skolplikt och närvaroplikt som begränsar elevens möjligheter att kunna avstå...

Att hänvisa partiernas möten med eleverna till samhällets allmänna platser, med det regelverk som finns där, skulle lösa problemen. Då skulle mötena bli på skolans och elevernas villkor och inte tvärsom... 

På SVT debatts hemsida, i anslutning till debatten i TV, skriver bland annat Johan Frick på Tankesmedjan Konflikt:

- Det är helt rätt som Anders Samuelsson (M) säger. Skolan är en arbetsplats och ingen given arena där de politiska partierna förbehållslöst kan bedriva kampanj.

- Min slutsats är att Anders Samuelssons krav är fullt rimliga och omgående bör hörsammas av kommunens politiker.

Varför når vi då inte samsyn i detta?

Problemet är nog, i betydande del, de politiska partierna själva. Att i första hand ta ansvar för sin roll som huvudman för verksamheten i skolan och därmed göra avkall på partiets egenintressen och försöka se möjligheter att möta eleverna på nya arenor...

För mig är ansvaret för verksamheten och eleverna det viktigaste och då måste vi som politiska partier stå tillbaka...

Mitt inlägg om skolan skall vara en arena för politisk valpropaganda har skapat stort intresse. I media pågår debatten och enkätundersökningen här intill tog en dramatisk vändning denna vecka. Från att 70% sa nej till politiska partier i skolorna så har många röstat för politiska partier i skolorna och vänt till över 70% positiva.

Vad detta står för är svårt att analysera. Men jag vill tro att, trots den turbulens som var i Faluns gymnasieskolor nyligen och det avståndstagande som gjordes mot NDU, så vill ändå en hel del ungdomar ha kvar de politiska partiernas besök i skolorna.

En partikollega vägde in demokratiaspekten, vikten av åsikts- och yttrandefriheten, och förordade av den anledning att skolorna skulle ha sina politiska propagandabesök. Till och med hänvisade till grundlagen...

Och det är riktigt att vi har åsikts- och yttrandefrihet. Men frågan är om skolan skall vara en arena för politiska partier att bedriva propaganda på. Eller skall man hänvisa de politiska partierna till samhällets allmänna platser.

Det grundlagen säger är egentligen tvärs emot vad partikollegan hävdar utifrån att skolan inte är någon neutral allmän plats. Bedrivande av negativ opinionsbildning skall ställas mot elevens fria rätt att kunna avstå från bland annat politisk information. Eleven har faktiskt skolplikt och närvaroplikt i skolan och med detta finns inte elevens fria rätt att kunna avstå propagandan vid politiska partiers besök.

Frågan är inte lätt. Åsikterna många. Vad som är rätt eller fel kan vara svårt att komma fram till. De politiska ungdomsförbunden är naturligtvis direkt berörda då skolan är en viktig rekryteringsbas att verka på för dem. Men det vi vet är också att många kommuner i landet redan förbjudit politisk partipropaganda i skolorna. Är detta ett riktmärke på vart vi är på väg...?

Skolan är ingen arena att bedriva politiska debatter eller valpropaganda på. När Nationaldemokratisk Ungdomsförbund (NDU) nyligen besökte två gymnasieskolor i Falun skapades starka reaktioner. Elever demonstrerade och försökte stoppa NDUs aktivitet.

Elevernas agerande skall i sig ses som en protest mot NDU som parti och de synpunkter de företräder. Men frågan får en större dimension när man i kommunens skolor skall förhålla sig till politiska aktiviteter generellt.

Skolan är en arbetsplats för elever och lärare där pedagogisk och socialt lärande skall bedrivas. Politik kan vara en del i lärandet, men det bör inte ske i form av politiska debatter eller valpropaganda från enskilda partier, i syfte att sprida budskap och värva sympatisörer, med skolan som arena.

I lärandeprocessen har jag fullt förtroende för att skolans lärare klarar detta utan politikers medverkan. Partiernas valpropaganda bör därför hänvisas till samhällets allmänna platser med de regler som finns där.

Jag har svårt att se att näringslivet skulle släppa in politiska partier för att göra valpropaganda på deras arbetsplatser. Så även på kommunens äldreboende eller gruppboende. Samma förhållningssätt bör vi också ha inom skolan…

Detta har inget med yttrande- eller åsiktsfrihet. Alla har rätt att framföra sin åsikt. Däremot är det tveksamt om skolan skall vara en arena för politiska partier att bedriva valpropaganda och värva sympatisörer på. Selektering är inte aktuellt och det förbjuder också lagen. Därför måste man ha ett entydigt förhållningssätt mot samtliga politiska partier.

Skolförvaltningen i Falun har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur kommunens skolor skall förhålla sig till de politiska partierna. Jag utgår ifrån att inom den kommunala skolans verksamhetsområde i fortsättningen kommer att vara mycket restriktiva till politiska partiers närvaro i skolorna i syfte att skapa debatt eller göra valpropaganda.

Västra skolan läggs ner som högstadieskola våren 2010 - om skolnämnden får bestämma. Inriktningsbeslutet, som var enigt av alla partier, från januari fullföljdes i veckan med ett formellt nedläggningsbeslut.

Med detta tar vi ett tydligt ansvar för elevernas studieförutsättningar. Att vara kvar ytterligare ett år på Västra skolan hade varit för sårbart och inte bra för eleverna. Ser dock gärna att klasserna får behåller sin form som idag.

Men det blev ett blocköverskridande beslut, utifrån ett pragmatiskt förhållningssätt, för elevernas bästa där Falupartiet och Centerpartiet två dagar innan beslutet ändrade sig och ville ha Västra skolan kvar ytterligare ett år. Att hänvisa till elevernas önskemål är inte trovärdigt. Smakar mera populism än ansvarsfull styrning och ledning för elevernas bästa.

I den demokratiska värld vi lever i, och naturligtvis skall bevara, så finns en skillnad mellan offentlig verksamhet och privata näringslivet. I offentlig verksamhet företräder man medborgarna medan näringslivet företräder ägarna. Det hindrar dock inte att man i offentlig verksamhet, efter inhämtande av synpunkter från berörda, måste som styrelse ta ett ansvarsfullt beslut.

I situationen fick därför de två stora partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna, ta spets och agera blocköverskridande och ansvarstagande för elevernas bästa. Jag tycker det var bra och nödvändigt för att tredje part inte skulle bli drabbade...

Kommunstyrelsens agerande, som formellt skall fastställa Skolnämndens beslut till veckan, kommer också att ge en signal över vissa ledamöters agerande...

Som helhet har Alliansen samarbete fungerat väl och det skulle vara olyckligt för kommunen i Falun om inte Alliansen får fortsätt förtroende efter valet. Vi har erfarenhet och kunskap om verksamheten som är värd att bygga vidare på ytterligare en mandatperiod. Vi har också på flera sätt erfarenhet av ledarskap om vi så bör se över och vässa styrning och ledning för att bli ännu bättre. 

För mig är det dock viktigt att alltid förstå sin roll och sitt ansvar mot uppdraget. Därför har jag ett tydligt förhållningsätt i mitt arbete:

”Jag sitter inte i en styrelse för att bli omvald,

utan för att ta ansvar och visa resultat för verksamhetens bästa

- sedan hoppas jag bli omvald”

Den senaste veckans händelser kring provvalet i Stockholm har skapat mörka moln över partiet och sätter åter demokratiaspekterna på sin spets. När media drar fram är det kraftiga ord och stora rubriker. Men med lite distans framskymtar flera bottnar...

Jag noterar att inget annat politiskt parti har offentligt kritiserat Moderaterna för det inträffade oavsett om man kan anse det inträffade varit både omoraliskt och oetiskt. Visserligen är hela frågan en intern angelägenhet för partiet, men... Det kan också vara så att de partier som tillämpar provval, alla gör inte det, inte vill röra i frågan med de risker det skulle kunna föra med sig.

En viktig fråga är om det finns demokrati i politiken eller är verkligheten betydligt hårdare och mera diktatorisk. Jag vill påstå att det, i vissa delar, är det senare som gäller i verkligheten.

I Falun så har partimedlemmarna, vad jag vet, i socialdemokraterna och vänsterpartiet inte något inflytande över höstens valsedlar och kandidaternas placering på listan förrän det föreligger ett konkret förslag som partiernas politikerelit arbetat fram självständigt utifrån subjektivt personligt tyckande. Naturligtvis är det mycket svårt för partiets medlemmar att påverka ett färdigt förslag, från partitoppen, på det efterföljande allmänna mötet. Vill man vara med så får man bara acceptera...

Frågan är om demokratin är större hos övriga partier, som tillämpar provval, med möjlighet för partiets medlemmar att få vara med och rösta fram kandidaterna.

Hos Moderaterna i Falun så blev debatten om respekten för medlemmmarnas röst central på nomineringsstämman. Förslaget till vallistor, för kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige, överensstämde inte med provvalsresultatet.

Självklart skapade det känslor hos kandidaterna och det finns anledning att fundera över agerandet om det är avsaknad av respekt mot medlemmarnas åsikter...

Jag tror nu inte att detta är något ovanligt. Det förekommer nog i de flesta politiska partier. Men det är viktigt att ha perspektiv när många dömer det som hänt i Stockholm.

Jag försvarar inte deras agerande, men det är viktigt att förstå att det finns många bottnar i det politska livet. Allra helst ett valår...

Det viktigaste är att partierna tar i frågan med strävan att nå största möjliga demokrati. Efter höstens val skall nomineringar till uppdrag göras. Vilket värde kommer personkryssen då att ha...

Har vi demokrati så skall naturligtvis väljarnas röst och kandidatens antal personkryss styra vilka uppdrag som skall tilldelas respektive.

Frågan är om partierna hinner få ordning på detta innan vi sitter i en ny mandatperiod med politiker tillsatta utifrån partitoppens önskemål...

Vi får hoppas det blir möjligt!   

Det har varit en händelsrik vecka med mycket känslor. I torsdags kommunfullmäktige med två interpellationer av direkt personrelaterad karraktär i kommunen. Hur en alkoholhantering av kommunens personal hanterats till synpunkter på en chefstillsättning. Interpellationerna var inte smakfulla. Det är rimligt att denna typ av frågor tas upp i rätt forum och inte inför allmänhetens beskådning utan att berörda har en chans till försvar. Hoppas vi slipper detta i fortsättningen.

På kvällen deltog jag i ett möte med berörda föräldrar till elever på nedläggningshotade Västra skolan. Konstaterar att förändringar skapar ofta oro, tveksamhet, osäkerhet utan att man ger utrymme för belysning av alternativa lösningar.

Så även här. Föräldrar till 40 elever, varav tio är beredda att gå sitt sista år på grundskolan på annan högstadieskola, som till stor del endast såg Västra skolan som enda lösningen.

Visst har de en gång i tiden funnits löften från tidigare politiker. Men under resans gång har också förutsättningarna förändrats för att kunna bedriva en rationell skola med bra undervisning.

Frågan är vem som tar ansvar för eleverna studieförutsättningar? Tar föräldrarna det som ser Västra skolan som enda lösningen för eleverna? Eller tar skolans tjänstemän och politiker det som lyfter frågan när verkligheten har blivit förändrar och tydligare? Hade vi som politiker inte tagit upp frågan, och informerat om läget, anser jag inte vi hade varit ansvarsfulla. Nu vet berörda att vi bedömer att eleverna får bättre studieförutsättningar om de väljer Gruvrisskolan eller Britssarvsskolan med därtill möjlighet att hålla ihop klasserna på en skola. Som politiker och föräldrar borde vi försöka nå en samsyn för elevernas bästa.    

Landstinget Dalarna gör ca 122 miljoner kronor i underskott 2009. Då anser landstingsrådet Ingalill Persson (S) att ekonomin är under kontroll.

När antalet anmälningar till Patientnämnden nyligen redovisade rekordmånga 1055, med därtill ca 14 000 interna anmälningar, så var det förhållandevis lite enligt Ingalill Persson.

Tydligt är att Alliansen och (S)-majoriteten har olika syn på vad en ansvarsfull styrning och ledning av Dalarnas sjukvård innebär.

För oss är en krona i underskott en krona för mycket. För oss är en missnöjd patient en missnöjd patient för mycket.